Äventyr i vårsolen

Idag var det väldigt vackert väder så Carolina och jag bestämde oss för att ta en liten promenad. Jag skulle tvätta lakan, och det tar 50 minuter, en lagom promenad tyckte vi. När vi hade gått i max 100 meter kom vi till en 4H-gård. Tänk att jag har bott här i 6 månader, granne med en bondgård utan att veta om det. Skyller på att där är buskar ivägen... Vi tittar upp och ser... IKEA-skylten!! Asså jag bor ju nästan på IKEA så nära den var. Ett problem bara... Där är en motorväg kallad E22:an ivägen. Men vi tänkte att det måste finnas en viadukt... Så vi fortsatte gå en bit. Vi var riktigt nära och helt plötsligt hade vi bestämt oss för att gå till IKEA. Vi kom till ett vackert bostadsområde och vi gick och gick, men ingen viadukt. Vad fan är det för mening med att bo granne med IKEA om man inte kan ta sig dit?? Helt plötsligt hade vi kommit till Kalmar Outlet som visst ligger en bra bit från där jag bor. Vi pausade och köpte glass. Det var så frustrerande att man såg IKEA så nära men inte kom dit. Jag gav Carolina tillåtelse att fråga ett biträde på outleten hur man kom över till andra sidan E22:an, och det var visst ingen viadukt vi skulle letat efter, utan vi gick ÖVER E22:an. Snart var vi framme efter en timme... Nästen precis utanför IKEA låg det massa kort på marken... och det måste varit ödet för det var schlagerspelet!! Ni vet det där som jag alltid vinner. ;) Vi gick in på IKEA, äntligen framme(!!), och kollade på utemöbler. Typ världens snabbaste IKEA-besök, och vi köpte inte en enda grej. Helt otroligt. Vi gick bort till Burger King och åt lunch och sen mådde vi illa. Magnum + hamburgare = inte den bästa kombinationen. Vi frågade tjejen i kassan var närmsta vägen över E22:an var och hon upplyste oss om att vi kunde gå rakt över från där vi var så hamnade vi i Oxhagen, alltså där vi bor. Och vi hade inte gått i mer än 20 minuter när vi såg Carolinas hus. Och faan sånt skoskav jag hade! Jag tänkte ju inte på att vi skulle gå så långt när jag tog på mig de skorna. Då var vi alltså hemma, för från Carolina är det ju inte så långt hem till mig. Efter 2½ en halv timme fick jag äntligen ta av mig skorna, och tvätten den hade legat färdigtvättad ett bra tag. Men vi hade iaf roligt, och vi fick se vackra delar av Kalmar som jag aldrig trodde jag skulle få se. Jag skulle göra om det vilken dag som helst, fast med ett par andra skor.
//Charlotte